Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Osystematiska studier av omvärlden’ Category

När jag bodde i Ryssland för många, många år sedan, jättelänge sedan, innan det fanns digitalkameror, brukade jag ta kort på teven. Det var ju mycket intressant på teven. Här till exempel, Dario Fo, i sin pjäs ”Berlusputin”, i ett reportage i teveprogrammet ”Namedni”. Namnlöst kopia 2

Idag läste jag i Novaja Gazeta att en rysk teater – ”Teater.doc” – som satt upp pjäsen blivit tvungna att stänga. Om jag minns rätt – det var som sagt länge sedan – så handlade pjäsen om att Berlusconi och Putin blev utsatta för ett terroristattentat i Italien. De blev skjutna i huvudet, båda två, och de italienska läkarna ställdes inför ett val: De kunde transplantera lite hjärna, från den ene till den andre och rädda livet på en av de två. De valde Berlusconi. Efter en tids konvalesence piggnar han till. Men sedan börjar han förändras. Han vill dricka vodka i stället för vin… Och han börjar dansa konstigt… och han kommer med förslag på helt orimliga lagar… men, förresten, de lagarna har ju Berlusconi redan försökt införa en gång, innan han blev skjuten i huvudet! Och ministrarna och näringslivstopparna som drack Berlusconis favoritvin, de kan lika gärna dricka hans favoritvodka, det kvittar dem faktiskt lika… Så när allt kommer omkring, Berlusconi eller Putin – det kvittar lika. Jag är glad att de satte upp pjäsen i Moskva, även om de inte fick spela den. Den verkar så bra, så jag hoppas fortfarande på att få se den. Jag förstår ju inte italienska, men nu kan man kanske hoppas att Teatr.doc kan komma hit och gästspela på ryska?

Annonser

Read Full Post »

Idag firas segerdagen i Ryssland. I den sovjetiska kulten av historien var det förmodligen den viktigaste högtiden. Jag har varit på flera firanden av segerdagen, mest i Sankt Petersburg, men också i Moskva och Irkutsk. Det finns inslag i firandet som är djupt rörande, men det finns också obehagliga inslag. I år har många av mina ryska vänner med bävan sett fram emot denna dag – kommer den nationalistiska yran att gå helt överstyr nu?

Här är en berättelse och lite bilder från segerdagen i Irkutsk 2011: Rör inte historien!

9 img_23511maj 2011. Irkutsk. Det är strålande sol, men kyligt i luften och vi står vid kosackernas uppsamlingsplats inför paraden och väntar, klockan är halv nio. Nikolaj hämtade mig vid mitt hotell i morse, och jag ska få följa med honom hela dagen. Vi pratar om politik, vi har ett gemensamt intresse för partipolitik, och vi tycker ganska lika om det mesta. Nikolaj fotograferar kosackerna som håller på att ställa upp sig, de har dovt gröna uniformer med gula revär och ser på något sätt evigt ryska ut, inte samtida och inte sovjetiska. Läs mer

 

 

Read Full Post »

Tänkte att jag skulle göra en lista på rysk vett och etikett, som kan vara bra för den som vill uppföra sig korrekt vid besök i Ryssland! Ge förslag i kommentarsfältet så lägger jag till dem (om jag håller med) och rätta mig om ni tycker jag har fel!

1. Tomma flaskor får inte stå kvar på bordet. De skall ställas ner på golvet.

2. Man får inte skaka hand eller kramas över tröskeln. Det kommer leda till osämja.

3. Ingen skall behöva sitta på ett hörn vid ett bord. Det leder till olycka.

4. Man reser sig upp i kollektivtrafiken för dem som behöver sittplatsen bättre (enligt speakern i tunnelbanan: Äldre, gravida, personer med barn och personer med funktionshinder). Ja, man kan påstå att det är en etikettsregel i Sverige också, men svenskar är så djävla dåliga på att följa den, i jämförelse med ryssar. Buuu för svenskarna, heja ryssarna!

5. Man får inte ge bort en blombuketter med jämnt antal blommor.

6.  Man får inte vissla inomhus, för då blir man av med pengarna.

7.  Ryska köer brukar sällan bildas längs med en rak linje, och det är kutym att fråga ”kto poslédnij?” (”Vem är sist?”) för att få veta vem som är sist i kön.

8. Man ställer inte handväskor på golvet. Därför, om du ställer din handväska vid dina fötter, så kan du vara säker på att någon lyfter upp den och ger den till dig, när du har händerna fulla med annat. Men det är helt enkelt nästan lika konstigt som att lägga sin mössa på golvet – helt logiskt egentligen.

Read Full Post »

Tommahemmet-300x300

Det första jag gjorde när jag kom till bokmässan förra helgen var att springa bort till Ruin Förlags monter och fråga:

”Har den kommit, har ni den?”

Och där låg den, den vackraste lilla bok jag någonsin sett ”Det tomma hemmet” av Lidia Tjukovskaja (Rysk boktitel: ”Sofija Petrovna”). Äntligen i nytryck på svenska. Jag brukar bara läsa böcker en gång, men den har jag läst säkert tio gånger, jag kan den nästan utantill.

Det är en enkel, vardagsnära skildring av en kvinnas liv i Sankt Petersburg 1937, under den stora terrorn. Det är inga fasansfulla skildringar av livet i läger eller politiska intriger. Det är en berättelse om knappa två år av  Sofija Petrovnas liv – arbete, familj, vänner, skvaller – och om hur hon länge inte inser att samhället omkring henne bygger på mord och lögn. Och om hur skräcken och maktlösheten inför hela världens vansinne sakta utplånar henne.

Boken skrevs 1942. Att publicera boken 1942, under Stalin, skulle ha varit livsfarligt. Lidia Tjukovskjas make blev avrättad 1937 och boken är till stor del självbiografisk. Manuset låg gömt i byrålådor och berättelsen publicerades första gången på sextiotalet i väst – och nu i efterhand kanske vi inte inser det, men även på sextiotalet kunde Tjukovskaja inte vara säker på att hon inte skulle få betala med sitt liv. Under det så kallade ”tövädret” efter Stalins död levde kulturlivet upp, men de konstnärer och författare som vågade tänja gränser, som vågade försöka beskriva sin omvärld så som de verkligen såg den, hade i själva verket ingen möjlighet att bedöma hur stora risker de tog. De hade inga garantier.

I Ryssland kunde boken publiceras först under Gorbatjovs glasnost på åttiotalet. Vi kan läsa den här berättelsen nu, tack vare de modiga människor som gömde och bevarade  berättelsen för sin samtid och för eftervärlden. För oss. För deras skull (och för alla de berättelser som är för evigt förlorade) känns det lite grann som om det är vår skyldighet att läsa…

Osystematiska studier av omvärlden: Oliktänkandets historia, Osystematiska studier av omvärlden (vad vi väljer att minnas)

Ruin förlag: Det tomma hemmet

Read Full Post »