Nu har jag kommit tillbaka efter tre veckor i Ryssland. Jag fick en rejäl dos: Sankt Petersburg, Karelen, Novgorod, Moskva – första maj, presidentinstallation och Segerdagen den 9 maj (blev intervjuad av SR Jönköping, men jag var en aning förvirrad). Putin blev utnämnd till premiärminister dagen efter att Medvedev hade installerats, och några dagar senare formar han en inre krets i regeringen, ett utökat presidium, där Medvedev inte ingår.
De flesta regimkritiska ryssar jag talat med säger att inget har förändrats, att det fortfarande är Putin som styr. Och i teve veckan efter att rollerna bytts så såg man mycket riktigt mer av premiärminister Putin än av president Medvedev (enligt min egna uppskattning, jag tittade på nyheterna de flesta kvällar). Den gamla premiärministern, Fradkov, såg man inte mycket av när Putin var president…
Men jag undrar om de har rätt ändå. Ett ämbete är ändå ett ämbete. En president är ändå en president. Även om det kommer ske en maktförskjuting, även om Putin har en enorm tyngd, så har jag svårt att tänka mig att Medvedev skulle gå med på att vara endast en kasperdocka. (Fast det var fascinerande på invigningen att se att han börjat gå som Putin: en nonchalant, på gränsen till lufsande stil, men den högra armen lite mer i gugning än den vänstra.)
Mette Risa skriver i gårdagens DN:
Det ser ut som om Vladimir Putin fortsätter att styra Ryssland. Efter presidentbytet är det Putins handplockade medarbetare som fyller Kreml och regeringskanslierna. Det behöver dock inte betyda
att han har tänkt behålla makten.
Vidare skriver hon:
På lång sikt är det inte den lösning som ger Ryssland den stabilitet som landet behöver. Det är också svårt att tänka sig att Medvedev finner sig i att bara vara president på papperet utan någon egentlig makt. Medvedev har lyckats manövrera sig upp genom systemet, och det är svårt att tro att han inte tänker utnyttja den maktposition han har fått.
Det är precis så som jag också ser det. Mette Risa lägger också märke till en del ommöbleringar i regeringar, till Silovikis (”kraftministerierna”) nackdel. Kanske innebär det att Medvedev redan har börjat sätta lite av sin prägel på rysk politik? Snälla låt mig hoppas och var inte så cyniska som mina regimkritiska ryska vänner!
DN: Två ledare ingen lösning för Ryssland
SvD: Putin bildar inre maktcirkel
SvD: Moskva visar militära muskler
SvD: Debatt med förhinder
Diverse: Putin tar makten med sig
AmandaLövkvist
mycke västeuropeiska myter här – som att Medvedev skulla ändra Rysslands utrikespolitik så att Ryssland plötsligt började (som tex sverige) slicka Bryssel, nato och USA i röven
Medvedev är en PATRIOT som länge har haft mycket inflytande i Rysslands energipolitik tex
Räkna med motstånd, väst!
ert system är inte bäst bara för att ni säger det många gånger… ,:-)
Silovikis =”våldsministerierna”
—————————————
total felaktigt översatt. SILO betyder styrka. Alltså snarare “KRAFT-MINISTERIERNA” på svenska
Just, det, det är klart, kraftministerierna brukar man skriva, sorry!
det är nog ingen som vill bli slickad i röven av medvedev.
Motstånd när var hur, fan att vissa inte kan se något annat än geopolitik, jag skiter i geopolitik, ser du at tjag någonsin skriver om geopolitik? jag skriver om att folk jag känner blir arresterade utan anldeninga mitt i natten, att det kastas ner extar valsedlar i urnor i valkretsar där de kandiderar, att det organiseras konstiga kupper mot valda municipalitetspolitiker. är det ett SYSTEM, menar du? Oj, då, det kankse det är förresten. men är det ett bra system?