På väggen i kaminsalen i Jablokos lokaler på Majakovskijgatan hänger en bild av Andrej Sacharov, den kände sovjetiske dissidenten och människorättskämpen.
Jag har många gånger, när jag varit på besök hos Jabloko, suttit och tittat på Sacharovs porträtt och tänkt; “Vad synd att han dog 1989 och inte fick uppleva Sovjets fall!” Han fick inte se hur hans Ryssland skrev under Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, fick en ny demokratisk konstitution, pressfrihet och pluralism. Vad lycklig han skulle varit om han hade fått uppleva det.
Väggarna i kaminsalen är ljusblå och den stora vackra kaminen som dominerar rummet är i vitt och mörkblått kakel. Möblerna är ganska fula slitna bord och stolar av skoltyp, och de flyttas alltid runt, är för det mesta belamrade med papper och ofta lite kletiga av utspillt kaffe och kaksmulor. Jabloko har haft lokalerna i femton år och Sacharov har tittat ner på debatter, föreläsningar, styrelsemöten och banderolltillverkning långt in på nätterna.
Men den 31 maj får Sasja Sjursjev och de andra i Jabloko plocka ner Sacharov från den ljusblå väggen. Partiet fick inte delta i de senaste lokalvalen, partiets ordförande är häktad och idag fick de ett brev från stadens fastighetskontor med besked om att de måste lämna sina lokaler före den 1 juni.
Lindrig huliganism: Staben för Maxims frigivning, skriver Sasja
Lindrig huliganism: Att läsa tidningen i protest
Lindrig huliganism: Hundra femti läste tidningen under näsan på åklagarmyndigheten
BT: Han kan bli Medvedev första fånge
[...] Lindrig huliganism: Nu får de plocka ner Sacharov från den ljusblåa väggen [...]